Mögel i krypgrund

Att bo på en krypgrund eller torpargrund med mögel innebär att man riskerar problem med hälsan eftersom mögel många typer av mögel sprider giftiga gaser. Dessa gaser kommer allt som oftast att påverka inomhusmiljön inuti huset eftersom huset normalt har ett undertryck i förhållande till krypgrunden.

Problemen har blivit värre under senare år. Klimatförändringar bidrar till fuktigare vintrar och varmare somrar. Krypgrunderna får inte längre chansen att torka under vintern och utsätt för mer fukt under sommaren.

Mögelsporer finns överallt

I luften finns mögelsporer alltid närvarande. De sprids via luften och mängden sporer varierar beroende på årstid. Mest mögelsporer finns det i luften under sensommaren och hösten, men de finns alltid närvarande.

När mögelsporer träffar en yta fäster de på den ytan och om förhållandena är de rätta blir sporerna aktiva och hyfer börjar växa ur sporerna. För att mögelsporerna skall kunna växa krävs fukt, värme och näring.Om dessa tre kriterier är uppfyllda så har mögelsporerna fått gynnsamma förhållanden och nu handlar det om hur lång tid som förhållandena är gynnsamma.

Om förhållandena fortsätter att vara gynnsamma för mikrobiell tillväxt kommer hyferna att bilda ett mycel, som sprider sig över ytan.

I sista steget kommer en ny sporbärande struktur att bildas och nya sporer kommer att spridas i luften. Om man når detta stadie ökar vanligtvis mängden mögel relativt snabbt eftersom antalet mögelsporer som finns i luften lokalt ökar mycket kraftigt.

Kritiska förutsättningar

Mögelsporer kräver fukt, värme, näring och tid för att kunna växa.

Näring utvinner sporerna från den yta som de har satt sig på och lite förenklat kan man säga att allt organiskt material kan fungera som näring för mögel. Om vi tittar på våra bostäder i Sverige så kan vi konstatera att många våra hus är byggda med stora mängder trämaterial. Därmed kan man konstatera att mögelsporerna har i princip alltid tillgång till näring och detta är väldigt svårt för oss att påverka.

Om vi vill undvika att det växer mögel i våra hus kan därför påverka de andra tre kriterierna. Detta gör vi enklast genom att kontrollera klimatet så att vi inte överstiger vissa nivåer av temperatur och fuktighet under alltför lång tid.

I grafen nedan kan man se ett par exempel på vilka kritiska nivåer som gäller vid ett par olika temperaturer.

Man läser enklast grafen genom att tänka sig olika scenarion. Till exempel; idag är det en kylig sommardag och det regnar utomhus. Jag tittar på min hygrometer och termometer som är placerade utanför huset. Man kan se att den relativa fuktigheten utomhus är 90 % och temperaturen är 15 grader. Jag kan då se i mitt riskdiagram förhållandena är gynnsamma för mögeltillväxt och om klimatet fortsätter på exakt samma sätt i 4 veckor så bör jag kunna se initial tillväxt.

Man kan också tänka sig att det är vinter och man läser av hygrometern som visar 90 %, samtidigt som temperaturen är ungefär 0 grader. Vid detta tillfälle är det för kallt och torrt för att mögel skall kunna växa och således är förhållandena ej gynnsamma.

Du kan se fler exempel på hur fukt och temperatur varierar över året om du följer denna länk.

Att konkretisera kritiska förutsättningar

Eftersom de kritiska förutsättningarna som krävs för att mögel skall kunna växa är väl dokumenterade finns det modeller för hur hur lång tid det tar att få mögeltillväxt i ett varierat klimat. En sådan modell bygger på att man jämför den relativa fuktigheten och temperaturen med bilden som man kan se här ovanför. Om man befinner sig under alla linjer så har man säkra fuktnivåer och just den dagen säger man att man har en negativ fuktbelastning. Om man däremot befinner sig ovanför linjerna så har man en positiv fuktbelastning.

Sedan lägger man ihop dag för dag och får på så vis en kurva som beskriver risken för mögel. Om fuktigheten är kraftigt över kritiska nivåer får man en brantare lutning på kurvan än om man hade befunnit sig. Och om man har låga fuktnivåer så går kurvan nedåt, ända ner till 0 som är dess minivärde.

Detta kallas normalt för mögelindex och det finns mer information att läsa genom att följa länken.

Här växer mögel

I en bostadsyta är luftfuktigheten normalt för låg för att mögel skall kunna bildas. Det beror på att temperaturen inomhus är såpass stabil att man sällan eller aldrig uppnår kritiska nivåer av relativ fuktighet. Man kan prova detta själv genom att installera en hygrometer i huset. Vi vågar nästan lova att den kommer att variera mellan 60 % (mitt i sommaren) ner till 15-20 % (när det är som kallast mitt i vintern). De allra flesta dagar på året så läser man hygrometern någonstans mellan 30-45 %. Det beror på att det helt enkelt inte finns såpass mycket vattenånga i luften för att mögel skall kunna uppstå.

Däremot kan man få andra problem i en bostadsyta – vattenläckor, dräneringar som inte fungerar och ett skalskydd som inte fungerar. Detta kan innebära att man får stora problem med mögel inuti en bostadsyta som behöver saneras.

Om vi lite mer specifikt tittar på den hygroskopiska fukten, alltså den relativa fuktighet som finns i luften, så kan vi konstatera att ju kallare ett utrymme är desto större risk finns det för mikrobiell tillväxt. Därför kan vi konstatera att det finns stor risk för mögel i krypgrunder, kallförråd, kallvindar, garage osv. I dessa utrymmen kan det mycket väl löna sig att installera en hygrometer för att hålla lite koll på fuktigheten.