Undermeny

Rådfråga oss

Vanliga missförstånd om solfångare

Solfångare och krypgrund är två begrepp som ofta leder till förvirring. Vi reder ut de vanligaste frågorna vi får nedan.

Genererar solfångaren el?

Nej, det gör den inte. Den värmer den inkommande luften. Under en solig dag höjs den inkommande luften med ungefär 30 grader. Det innebär att en 0-gradig dag i februari kan man få in 30-gradig värme i grunden och en 25-gradig sommardag får man in 55-gradig värme i grunden.

Går solfångaren alltid när solen lyser?

Nej, solfångaren går endast när den inkommande luften kan sänka den relativa fuktigheten inuti krypgrunden. Principen bygger på det som vi kallar för styrd ventilation.

Det innebär att vi tittar på ånghalten i luften utanför grunden och avgör om den kan sänka den relativa fuktigheten inuti grunden eller ej. Det finns många dagar när ånghalten är alldeles för hög utanför grunden och solen ändå lyser. Att ventilera vid dessa tillfällen riskerar att skapa kondens inuti grunden och det är helt livsfarligt. Denna princip är oerhört viktig att känna till och det är hela hemligheten till varför styrd ventilation är det enda möjliga sättet att ventilera en krypgrund på med solfångare. Läs mer om hur man riskerar att ventilera felaktigt.

Fungerar systemet när det är mulet eller när det inte finns någon sol? Vi bor ju trots allt i Sverige…

Systemet fungerar alldeles utmärkt under året, och även när det är mulet. Om luften är torr ventilerar systemet ändå – och om luften är fuktig står ventilation stilla. Man skall ha klart för sig att solen ofta skiner under den årstid då behovet att avfukta är som störst. Övriga tiden på året är solfångaren endast en trevlig bonus – styrd ventilation räcker alldeles utmärkt under större delen av året även utan solfångare.

Är det ett vattenburet system?

Nej, det är luftbaserat. Solfångaren värmer luften som man tar från utsidan av grunden. Det är luft som skjuts in i grunden.

Om man värmer luften – blir den inte fuktigare då? Riskerar man inte ett ”bastuklimat” i grunden? Varm luft är ju fuktigare än kall luft.

Nej, luften blir varken fuktigare eller torrare om man värmer luften. Såvida man inte tillför fukt till luften så finns exakt samma mängd fukt (också kallat ånghalt) i luften när man värmer upp den. Dock skall man ha klart för sig att varm luft har potential att bära mer fukt än kall luft. Därmed är det inte sagt att den per automatik gör det. Läs gärna mer om relativ fuktighet och hur den beror på temperatur.

Att skjuta in varm och torr luft i en krypgrund eller torpargrund innebär att man höjer temperaturen i grunden med ett par grader.  Samtidigt sänker man den relativa fuktigheten.

När det kommer in varm luft i grunden ökar avdunstningen från mark, bjälklag och syllar. Det gör att det blir fuktigare i grunden än innan.

Det är helt riktigt att varm luft kan innebära att avdunstningen ökar något, men det är i första hand en ökad ventilation som gör att avdunstningen ökar. Det är därför oerhört viktigt att alltid täcka marken för att hindra markfukten från att öka. Vi burkar rekommendera att lägga plastfolie eller en krypgrundsmatta för att hindra detta. Det kan man göra själv om man vill.

Vidare är det faktiskt endast bra att fukt avdunstar från bjälklag och syllar. Det gör att materialet torkar, vilket är precis vad vi är ute efter. Faktiskt – det brukar ta 6 månader till 1 år innan Penthons produkter har torkat ut grunden så mycket som vi önskar att det skall göra. Detta fenomen ser man även när man använder olika typer av avfuktare som finns på marknaden.

Riskerar man inte att skapa en köldbrygga om man tar in varm luft i grunden?

En köldbrygga kan ge upphov till kondensation av luften vilket såklart inte är bra. Det finns en klar risk att detta uppstår om man använder en solfångare utan att styra ventilationen på fukthalt. Man kan se mer om detta i vårt exempel på felaktig ventilation av krypgrunden med solfångare.

Om man däremot, som Penthon gör, alltid tar in luft som sänker den relativa fuktigheten i grunden så innebär det att ingen ny fukt tillförs grunden. Eftersom den varma luften värmer de material som den träffar utan att tillföra någon fukt kan ingen kondensation ske, såvida det inte kondenserade redan innan den varma luften träffade ytan. Ju varmare ytan är – desto mindre risk för kondensation.

Man kan jämföra med att komma in i en kall sommarstuga och sätta på elementet. Först är det kallt och ruggigt och det kanske till och med rinner lite kondenserat vatten på insidan av fönstren. Efterhand, när elementet har värmt upp stugan så försvinner kondensen från fönstren och det blir varmt och det upplevs som torrare i stugan.

Luften skjuts in i grunden? Blir det övertryck då? Finns det risk att lukter och annat tar sig upp i bostaden?

Penthons system arbetar alltid med undertryck vilket innebär att när luften drivs igenom grunden och ut på andra sidan av grunden.

Anledningen till detta är att lukter och annat i grunden alltid skall ta sig ut ur grunden. Om det finns lukter i bostaden brukar dessa avta – men beroende på hur omfattande luktsmittan är kan fortfarande lukt komma upp i bostaden om det vill sig illa. Om huset har mögel och det luktar illa skall man alltid åtgärda problemet om det stör en och inte bara gömma det genom att öka ventilationen.

Kommer fuktigheten i grunden att variera mycket med systemet? Innebär det problem virket i grunden?

Det kan innebära att grunden varierar något mer i relativ fuktighet än vad det hade gjort annars. En normal svängning är 10-15 procentenheter relativ fuktighet per dygn. Det är dock ingenting i jämförelse med hur mycket den relativa fuktigheten varierar ute i friska luften – där man faktiskt normalt torkar trä som man sedan använder som byggmaterial. En normal sommardag kan den relativa fuktigheten variera från 20 % mitt på dagen till 95 % på natten. Se gärna ett exempel på hur den relativa fuktigheten varierar.